Morgongräset var fortfarande vått av dagg. Jag bredde ut din lilla filt under det gamla gräshoppsträdet – det du alltid satt under och tittade på fåglarna. Filtens hörn var fläckade av förra vinterns snö, och pälsen bar fortfarande doften av sol, som den varma andedräkt du andades ut varje gång du kröp ihop dig i mitt knä.
Inuti bambukorgen låg din favoritrandiga kudde, och jag placerade dig försiktigt inuti. Bredvid den låg en gummianka, flisad av ett bett, och ett halvätet frystorkat mellanmål – du var alltid så, tog ett par tuggor innan du sprang iväg för att jaga din skugga, bara för att finna dig själv bortglömd när jag tittade tillbaka. Jag följde linjerna längs korgens kant och kom plötsligt ihåg första gången jag såg dig, hopkurad i hörnet av en kartong, din svans tunn som en bomullspinne, men ändå vågade du gnugga din våta nos mot mina fingertoppar.
“Vet du vad?” Jag hukade mig ner, min röst så mjuk att jag inte skulle skrämma sparvarna i träden. “Jag har fortfarande det tredje paret tofflor du gick sönder förvarat ovanpå skåpet.” Vinden blåste johannesbrödsbladen ner på korgen och gav ifrån sig ett prasslande ljud, som när man drar tillbaka öronen när man gör något fel.
En vän räckte mig en liten bukett kamomillblommor. Kronbladen var mjuka, blekgula, samma färg som pälsen på magen. Vi brände inte papper eller spelade begravningsmusik, utan strödde helt enkelt kronbladen över en, ett efter ett, som ett litet, andningsbart täcke som täcker ens säng.
Det skarpa ljudet av spaden som träffade stenarna när vi grävde gropen påminde mig om hur man alltid älskade att springa runt med små stenar i munnen och begrava dem en efter en i blomkrukan, som om man gömde någon skatt. Jorden var nyvänd, med en fuktig, fiskaktig lukt. Jag satte in korgen och täckte den långsamt med jord. Jorden föll ner på bambukorgen och gav ifrån sig ett dämpat ljud, som det mjuka ljudet av huvudet som träffar marken när man är sömnig.
Till slut hängde jag ditt halsband på en gräshoppskvist. Klockan glänste fortfarande, ett klingande i vinden – signalen du alltid sprang över på dina korta ben när du hörde dörren öppnas.
“Vänta inte på mig längre”, klappade jag på jordhögen där din oätna frystorkade mat låg. “Men jag kommer ofta och tar med mig snacks.”
När jag reste mig upp såg jag daggdroppar rulla nerför grässtråna och träffa jorden, som de små vattenstänken på golvet när du en gång smög en klunk ur min kopp. Maskrosor i fjärran bars med av vinden, och jag tänkte plötsligt att jag kanske hade blivit en av dem, lätt och fladdrande, landande vid korsningen jag passerar varje dag.
Jordhögen kommer långsamt att täckas av gräs, och kanske till och med klöver kommer att spira, dess löv svaja som din oändligt rörliga svans. Och allt du lärde mig – som hur man glatt kliver i vattenpölar på regniga dagar, hur man lever livet som en godisbit man långsamt slickar på – har länge tuggats upp av mig, blandat med mitt hjärtslag som fortsätter att slå.
Roconly Funeral Supplies Co.,Ltd.
https://roconly.com/
Whatsapp: +86-18265103836 (Whatsapp & Wechat & Tel)
E-post: jason@roconly.com
roconlykistor #everecoffin #willowcoffins #bamboocofins #burialflowerbands #naturalfuneral #flowerbands #woodcross #shrouds #kremation #greenfuneral #craftsmanship #chinafactory
Vi är en fabrik som stöder miljövänliga gröna begravningar (naturliga pilkistor\bambuskistor och så vidare) .. för mer information, vänligen kontakta oss www.roconly.com;
WhatsApp: +86-18265103836 (Whatsapp & Wechat & Tel)
E-post: jason@roconly.com
Att göra en kista åt ett litet barn är både en hjärtskärande och djupt värdefull upplevelse #roconlycoffins #everecoffin #barnbegravning#barnminnesmärke#dödsvård #unikkista#bebisbegravning#babykista @alla@följare
